..det är nog bland det värsta som kan hända, tycker man att man har upplevt smärta innan man förlorat någon så är det här fan 100 gånger värre. Det enda som möjligtvis skulle kunna kännas värre är att förlora en familjemedlem.

Jag har fortfarande svårt, fastän det gått snart 20 månader, alltså 1 år och 8 månader, att acceptera Simons död.

Jag tror, på fullaste allvar, att jag hade accepterat hans död på ett annat sätt om det inte var han själv som valde att avsluta det. Fast det finns ju två sidor på det hela.

Jag tror att det är såatt om han skulle dött av en olycka, så skulle det kännas lite bättre då man kunde tänka "det var en olycka, han hade ett bra liv men hann inte leva färdigt"

För nu, när jag vet att det inte var en olycka som orsakade hans bortgång, tänker jag istället " Varför såg jag inte att han mådde så dåligt? Varför mådde han dåligt?"

Men och andra sidan kan man vid en olycka tänka " åh nej han hann inte leva klart, han visste inte att han skulle dö idag"

och när det var självförvållat kan man tänka " ja han orkade inte mer, han har det nog bättre nu"

Och jag är så jävla kluven och det gör så ont att sitta här och resonera med mig själv, men vem annars ska jag resonera med? 

Men egentligen borde jag skita i om det var med flit eller inte, för det gör förbannad ont i vilket fall. Och jag vill faktiskt inget hellre än att få honom tillbaka. 

Det gör ont att se hur hans familj, hans vänner, hans bekanta, och helt okända människor, skriver till honom på facebook, och sörjer. För det är det alla gör, fortfarande, vi sörjer.

Jag hatar att åka förbi kyrkogården där du ligger, för året innan du valde att avsluta, så hade vi så fina minnen i dendär kyrkan, konfirmationen. Men det kan jag inte längre tänka på när jag åker förbi där, för sorgen tar över och jag håller alltid andan när jag åker förbi där, för att det gör så ont att andas. 

Jag kan heller inte gå förbi ditt hus utan att det blir ett tryck i bröstet och jag skakar, men jag har inget annat val än att gå förbi, för jag tar mig inte till stan, affären, vännerna, ingenting, om jag inte går förbi dig..

Men jag ser ofta att det står ljuslyktor med tända ljus i, på din egna bro, in till din egna lilla stuga.

Vet du Simon, vet du att jag saknar dig? Och vet du att jag behöver dig?

Jag känner mig skyldig till detta, jag tänker på det sättet som alla säger att jag inte får tänka på, jag tänker att jag hade kunnat gjort något, jag hade kunnat hälsa på oftare, skrivit oftare, jag skulle oroat mig mer, för då hade jag gjort något. Men vad var det som hände? Kan du bara ge mig något som gör att jag förstår? Kan du åtminstone ge mig ett tecken? Så jag vet att du hör mig, så jag vet att du sett mig. 

Jag ropar efter så jävla mycket hjälp och jag mår så fruktansvärt dåligt av tanken på att du är borta, men när någon frågar hur jag mår så orkar jag inte förklara så jag tänker efter ett tag men beslutar mig oftast för att säga att det är bra. Bara för att jag tror att ingen förstår mig.. 

Jag sitter och lyssnar på låtar som vi sjöng på konfirmationen, gråter och önskar av hela mitt hjärta, att du bara kunde ploppa upp framför ögonen på mig, överraska mig och säga att du varit på semester.

Men jag är glad att jag åtminstone får se dig när jag blundar, och i mina drömmar.

Jag skulle vilja skriva hur mycket som helst, men det känns som om det inte hjälper, det gör mig bara mer ledsen, och jag vet att oavsett hur mycket jag gråter så kommer du inte tillbaka, oavsett hur mycket jag drömmer, önskar, ber, skriker, älskar, hatar eller sörjer, så kommer du ändå inte tillbaka. 

Jag hoppas för guds skull att du har det bra, var du än är, och att du tar hand om dig och vilar upp dig. 

Jag älskar dig kära vännen. det gör jag verkligen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vem: Pussade du sist?  Adde  Tänker du på? Oliver Finns alltid där för dig? Sabina Förlåter du Aldrig? - j. Pratade du med å msn sist? ingen aning! Ringde dig sist? Pappa Skrev det 9:e smset till dig? Adde Önskar du var med nu? Sabina...

SENASTE: Dryck: kaffe Telefonsamtalet: mamma SMS: Julia Sång du lyssnade på: miriam bryant - stationen Gången du grät: några dagar sedan   HAR DU NÅGONSIN: Dejtat någon två gånger: dejtar inte Har någon varit otrogen mot dig: inte h...

OM DIG namn - Evelina Fredin. bor - Hudiksvall syskon - en storebror ålder - 20 född - 96 ögonfärg - grön/blå längd - 1.66 skostorlek - 38-39 höger- eller vänsterhänt - höger stjärntecken - tvilling hårfärg - blont/brunt födelseort - ...

347 Frågor1. Vad heter du? Evelina2. Vad kallas du? Ewwe, älskling3. Vad vill du bli kallad? Evelina, ewwe eller älskling.4. Födelsedatum? 7 juni 19965. Stjärntecken? Tvilling 6. Lunar? Nej7. Msn? Ja när det fanns8. Helgon? nej9. Vart bor du? Hudiksv...

Namn: EvelinaFödelsedag: 7 juniHemstad: NäsvikenÖgonfärg: BlågrönaHårfärg: just nu - blond med bruna slingorLängd: 166 cm   Högerhänt/vänsterhänt: HögerhäntCivilstatus: FörhållandeStjärntecken: TvillingSkostorlek: 38-39Är dina föräldrar skilda: N...