Nu ska jag berätta, hur mycket en sport kan betyda för en människa, hur många gånger denna sport, faktiskt räddat mitt liv, för det har varit och är det jag lever för.

FOTBOLL.

enda sen jag var 5 år, har jag sprungit och sparkat på en boll, nu är jag fjorton.

alltså har jag spelat i 11 år.

det är ganska mycket om man tänker efter.

I början var fotboll bara en lek, alla sprangrunt i grupper och lekte, och trodde itne att fotboll kunde bli seriöst när man blev äldre, när jag var 5-6 år, så sprang jag och mina vänner & lekte pepparkaksgubbarna och sånt på våra träningar, det var det våra träningar var, en lek.

Jag spelade i Näsvikens IK tills jag var ca 11/12 år. Det var år 2007, som jag insåg, jag vill inte LEKA fotboll. jag vill SPELA, jag vill kunna uppleve glädjen av att vinna en match, jag vill uppleva den där känslan man får dela med laget, att alla tar hand om varandra.

Jag bytte till TeamHudik. där speladejag ute i 1år, medan A stod i mål, sedan när hon flyttade, så frågade jag om jag fick testa stå, eftersom jag hade/har problem med astman & mina knän.

så jag började med att så i mål inomhus. Jag tyckte det var roligt, det gjorde väl ont i början, när man inte var van att slänga sig på hårda golv.

sedan kom vi ut på gräs, 7-manna. jag började öka mina framsteg, lärde mig mer & mer.

Jag blev ganska duktig, tyckte dom.

året efter dt, gick vi ut på 11-manna.

Det blev en himla stor skillnad, mycket mycket större yta att springa/röra sig på, mycket större mål, och mycket längre utsparkar behövdes.

jag lärde mig eftersom att komma längre & längre.

fick ofta höra '' åh vad hade vi gjort om inte evelina stått i mål''

jag tyckte det var ganska jobbigt att höra,  för jag hade tänk ett bra tag att lägga ner fotbollen, jag orkade itne med det, jag kände mig inte riktigt välkommen.

jag tog ett uppehåll.

Visste inte riktuigt hur jag skulle göra, det var vissa jag inte tålde alls i det laget..

Men dom sa att dom behövde mig & att jag inte fick sluta,

vilket gav mig lite styrka till att fortsätta, men sedan blev allt som förr. och jag hade världens press på mig, för ifall jag var sjuk, hade jag ingen avbytare, ifall jag skadade mig, fanns det ingen som kunde hoppa in.

och då vela inte jag spela kvar,

det var hösten 09

, jag åkte dit på en av deras träning, hade med mig kassen med alla kläder, och där stod jag, men tårarna i ögonen & försökte ta farväl..

men det kom inga ord, jag visste inte vad jag skulle säga, jag var rädd hur dom skulle reagera..

jag såg i en av deras ögon, hon vela inte släppa taget om mig, hon grät. hon släppte mig inte, tillslut fick jag ta bort hennes armar runt min kropp och gå där i från, jag vela inte gråta mer, det här var ju ngt jag valde själv, varför vara så ledsen över det?

Jag grät så mycket, det var ett jobbigt beslut, men ibland behöver man gå vidare, jag vela ju utvecklas mer, jag vela inte hålla på med samma sak jag gjort i 1½ år redan..

jag fick upprepa allt jag redan kunde.. det var inte rolig  fotboll,

Jag bad pappa ta en omvägm, in i skogen eller så,

han frågade om det var jobbigt,

han såg hur jag grät..

jag bara nickade och lät tårarna rinna, jag orkade inte hålla dom kvar.

när jag kom hen sprang jag in på mitt rum, funderade om det verkligen var rätt val.

jag vela ju spela fotboll, det har ju varit mitt liv.

så i Mars-10 riingde pappa till Ljusdals IF.

dom välkomnade mig och sa att dom behövde en målvakt,

vi träffades på hörnträffen första gången, jag var blyg, jag kände ju trots allt bara EN där i laget, eller vi kände väl inte ens varandra på det sättet, vi hade umgåts i några dagar på ett läger..

hon hejade på mig, jag hejade tillabka, var lite blyg.

sen efter träningen så kom dom och plratade med mig, tyckte det skulle bli roligt att jag kom till dom.

Det tyckte jag med.

Redan direkt när jag började fickl jag berömm & jag fick till&med vara med på deras första träningsmatch och allt.

jag trivdes jätte bra,

allt var så perfekt.

Jag mådde så bra.

Sedan, den  18-24 juli, åkte vi ner på gothiacup.

DEt var en fantastisk känsla.

nu har jag spelat med Ljusdal sedan  23 mars -10

och där stannar jag.

FOTBOLL ÄR MITT ALLT!

jag vill tacka alla i ljusdals if f95-96 för att ni tar hand om mig..

&  johanna nordh, jag saknar dig gumman!

tja,:D

haha.

vad töntigt de lät :)

men iallafall, hejsan, just nu sitter jag och klär på mig,

eller nä de gör jag ju inte, jag skriver ju här, men ändå så fixar jag mig inför hälsingeträningen från 10.00-12.00 och från 14.00-16.00

sjukt roligt, fast lite kallt kanske, aja, iallafall så får jag träffa hanna,johanna,sandra och alla dom från laget som är med där :D

nu måste jag skynda mig.

vi hörs när jag kommer hem,

ttyl :)

<3

Ja, vi vann sista matchen med 6-2 över bollnäs.

jätte bra spelat tkr jag.

Nu finns det bara EN sak att sikta in sig på : HÄLSINGELAGET.

men jag kommer såklart sakna dom flesta i laget nu på vintern..

Det är tufft.

men ett lag håller ihop.

LJUSDALS IF - det är kärlek vi pratar om!

fyfan vilka minnen :(   

Jag har varit endel av erat lag i 6 månader och 3 dagar, det käbnns som om jag alltid spelat med er.

ja, jag är sjuuuukt taggad inför matchen nu jag :)

grymt.

har nyss packat,

får se om jag KANSKE får spela ute idag, det märks, men nu ska jag iallafall äta halsabletter eftersom jag är sjuk igen, och sen ska jag fortsätta packa lite, sen åker vi på samling som är kl fem.

sen blåser pipan omkring sex tiden:))))

fotboll in my fucking <3

hahah fyfan vilken rolig match de va mot ljusne, världens hemma dommare,

och vilka jävla käftar dom hade,

haha, men vi vann, och nu vet dom hur de känns att förlora,

elin 1-0

jennifer 2-0

elin 3-0

tyvärr fick dom in ett mål då jag blev knäad i magen, och ett offside mål, jävl<aa dommare!!!!

men iaf, och sen sparkade en till mig på knät, och då sa johanna : MEN KAN DU SLUTA!?

& då skrek hon : MEN JAG HAR ITNE GJORT NÅTT, HÅLL KÄFTEN!!!!

hahaha as sur, johanna bara skrattade XD

menmen, skön vinst trots att jag inte kan gå :)

men vinsten var grym, för dom är ju trots allt serieledare & hade inte förlorat en ända match!

Sen drog asmånga från laget på donken , haha och jag & sandra tog haklappar eller vaffan de heter:D  

Det är otroigt, sist jag spelade fotboll var för sex dagar sedan, matchen i onsdags.

Sen på torsdagen hade jag fuckit ont i handleden, söndagens träning var inställt, och igår kunde jag inte träna eftersom jag mådde så sjuukt illa.

det är hemskt.

får panik snart asså,

aja, på torsdag är de iaf tränign :) då ska jag gå, även om jag har ont i handleden eller mår illa, då SKA jag fan gå innan jag bryter ihop.

jaja

Haha, sitter & snackar med hanna nu, hon har fixat en skiva till ikv på matchen mot krogen (uppvärmningen) och såklart måste jag fråga om de har med mat&göra ( hon tänker på mat HELA TIDEN).

men de hade bara med en banan att göra, vilket hon inte tkr om ;)

så denhär låten ska vi ha ikv :

L.I.F!

Vann mot järvsö igen med 2-3 til oss!

grymt spelat, tyvärr fick dom in turmål, men vi höll oss rätt så stark och vi klättrar upp på en  4 plats, hoppade från  6an till 4an,

fast tabellen är inte jämn, visa har spelat mindre matcher än andra, men men,

korskrogen på onsdag, dom tar vi:D

nu ska jag bada,

puss.