I'm so, so fucking sorry for all mistakes I've done.

But I just want you to know that I love you, and I didn't  do this with own will, 

you and I couldn't have the same friends, but to argue, as I think is a very bad thing to you. 

I never want to hurt you, but all the words you gave me, gave me more strength to hurt myself and hurt my best friend, everytime i hurt myself, I hurt her.

I don't blame you for hate me, but I blame you for hurt me.

du vet inte hur jävla ont det gör egentligen,

jag låtsas att allt är bra, allt är helt okej, att inte du är NÅGONTING i min värld längre, men vet du hur ont det gör VARJE JÄVLA gång jag ljuger om den saken?

vet du hur rädd jag blir när jag ser dig, jag blir rädd för att du ska skrika samma ord som du skrek förut,

jag villa aldrig höra orden att du hatade mig, för jag hade inte gjort något som gav dig en andledning till det, trodde jag. men tydligen.

Iallafall så skrev jag med mitt egna blod, att jag älskar er, för det gör jag,

jag älskar er så jävla mycket.

och jag bryr mig fortfarande, så jävla mycket.

jaa, det gör förjävla ont!

och om du ine förstår att jag ljuger när jag säger att jag hatar dig, så har du ngt fel.

men jag vet att jag kom emellan er, men det var inte med mening,

trodde ni kunde ha fler än varandra som vänner.

men tydligen inte.

det fick man skit för, för att man försökte stötta och älska.

men aja, livet är orättvist.

men varje gång jag ser dig är det som om allting stannar till, jag vet inte varför,

varje gång jag ser dig känner jag att det ända jag vill, är att komma dig nära, det är samma sak, varje gång vi ses..